Tyvek sägs vara slitstarkt. Troligen jämför man då oftast med papper eller bomullstyg. Eller riktigt så illa är det kanske ändå inte, men…
Tyvek (När sorten anges är det oftast de kraftigare sorterna som nämns i detta fall) ska vara bra att använda som markduk, alltså att bre ut över marken när man sover ute, i tex vindskydd. Det går alltså inte hål på det så lätt, om man ligger på en sten, gren eller kotte som sticker upp. Troligen jämfört med någon annan typ av tunn vattentät duk, av silnylon eller liknande, som skavs eller spetsas sönder lättare. Jag har ingen erfarenhet av hur mycket belastning tex en tunn ripstop av silnylon tål, Men man jämför nog mer med papper eller bomullstyg i detta fall, skulle jag tro.
Enligt folk på the Interwebz ska det (återigen oftast de kraftigare sorterna som omnämns) också hålla för att göra vindskydd av. Flera hängemattesovare skriver tex om det, men man kan även se en hel del bilder på mycket enkla vindskydd i tex House Wrap (Tyvek som används som tätningskikt i husväggar.)
Det första testet av slitstyrkan/rivtåligheten av Tyvek 1443R var att sticka ett litet, litet jack i den med en kniv. Det gick rätt lätt att skära in spetsen igenom, även om man fick pressa lite. Det var lättare än jag trott. Med en lite trubbigare knivspets höll den emot lite bättre. En kraftig ripsstop som jag har var nästan lika bra på att stå emot. Men jämför man tunn Tyvek med tunn ripstop så skulle jag gissa att det är mycket lättare att sticka hål på ripstopen.
Senare gjorde jag ett test där jag med händerna spände en bit Tyvek 1443R ner över brottet på en avbruten gren och drog med ganska stor kraft lite gnuggigt fram och tillbaka. Inte jättevassa flisor som spretade, ganska snällt, men man kände ändå vassa ställen med fingret. Jag upprepade det med en kraftig rip-stop, ingen lättviktsmodell. Det gick inte hål i Tyveken, men den blanka sidan, som var uppåt, sprack lite. Och så blev den bucklig. Tyvek som blir bucklig har alltså deformerats och fibrerna har flyttats iförhållande till varandra. Det betyder att den har försvagats. Rip-stopen blev bara lite bucklig. Kanske knappt alls. Jag såg ett litet hål vid ett tillfälle, men det låg mellan “trådarna” och gick tillbaka. Lite, lite bucklig var den efteråt. Samma sak med en medelkraftig lakansväv gjorde att trådarna gick av och den sprack. Ganska snabbt, men inte fullständigt omedelbart.




Ripstopen var kraftig och min gissning är ändå att Tyveken även klarar skavning/nötning, mot en vass sten eller gren, rätt bra, jämfört med andra tunnare material som nog snabbt skulle få “småhål”.
Nästa slitstyrketest gick till så att jag hade en lång, kanske 3 cm bred, remsa, som jag hängde över en bjälke. Min plan var att jag skulle kunna hålla i varsin ände av remsan i varje hand och sen långsamt hänga mig så att jag la mer och mer av min vikt i Tyveken. Jag hade inte behövt nån bjälke. Det gick väldigt lätt. Det visade sig att jag kunde få en sådan remsa att gå av genom att bara hålla i den vanligt och dra isär händerna. Ganska hårt, men ändå inte jättekraftigt.
Om jag fattade tag i en bit Tyvek 1443R, utmed kanten, och drog isär, som att jag ville att kanten skulle rivas upp, så revs den upp. Inte svårt. Om jag tog remsan med fingrarna och rev isär den från kanten genom att föra ena handen neråt och andra uppåt, som man river ett pappersark i två, då gick det däremot inte. Inte heller om jag försökte göra ett “skär” med nageln.

Det är vid kanten som Tyveken är som svagast, det är iaf tydligt. Vek jag den några gånger på bredden (eller tvinnade den till ett “rep”) fick jag ett mycket starkare band, som jag inte kunde slita av genom att bara dra. Dels för att materialet blev flerdubbelt såklart och dels för att det inte fanns någon “kant” för en reva att börja i.
Vi det här laget gjorde jag även upptäckten att om man tejpar Tyvek så delaminerar den, skiktar sig. Där den delaminerats rivs den ännu lättare sönder. (Se separat inlägg om delaminering av Tyvek.)
Jag skulle tillverka ett vindskydd av Tyvek 1443R och funderade länge på hur jag skulle göra fästpunkterna, dvs hur man sätter fast tältlinorna i själva duken. Att sätta in öljetter, som vissa talade om på nätet, var det verkligen inte tal om, de skulle ha rivit sönder Tyveken på en gång så fort man belastade dem. Sy fast öglor verkade också som en mycket dålig idé, på grund av den perforerande effekten, som nog också skulle göra att materialet revs sönder mycket direkt. (Se separat inlägg om att sy i Tyvek.)
Att tejpa fast någon form av öglor hade verkat bättre, men det gick ju inte att göra utan att materialet delaminerade och försvagades. (Då hade jag heller ännu inte kommit på hur man tejpar Tyvek för att minimera delamineringsproblemen.) Efter mycket funderande av hur jag skulle göra fästpunkterna, kom jag fram till att minsta belastning av materialet borde uppnås genom att använda sig av en vanlig skotstek i hörnen, eftersom kraften då skulle fördelas jämnast. På långsidan använde jag en gammal trådrulle som jag spände duken runt för att fördela kraften, som en första prototyp till lösning. (Se separat inlägg om olika fästpunkter till vindskydd.)
Men utifrån mina rivtester förstod jag att vindskyddet inte alls skulle tåla speciellt mycket vind eftersom materialet av så stumt och kunde rivas upp från kanterna. Jag visste inte hur mycket vind det skulle tåla och jag ville inte testa på en så stor bit Tyvek som mitt blivande vindskydd utgjorde :) Men jag vågade mig trots allt ut i 5 m/s på öppen mark, men bakom några låga buskar. Det funkade. Men gav dåliga vibbar. Jag har fortfarande ingen aning om hur mycket det skulle ha tålt. Men det kändes som att på sikt skulle det inte klara såna vindar som man ville. Nä, det kändes inte bra.
Så jag insåg att kanten på vindskyddet måste vikas upp och “fållas”. Jag tejpade upp kanten runt hela vindskyddet, enligt det sätt jag lärt mig att tejpa för att inte delaminera materialet. Det kändes mycket säkrare med den kanten. Men fortfarande kändes inte vindskyddet så pass hållbart i duken att jag kunde lita på det. På grund av stumheten i duken hade jag satt prototypiska “chock cords”, men duken kändes alldeles för svag.
Jag använde det en gång till när det inte blåste nämnvärt. För några få nätter i svag vind, kan nog ett vindskydd av Tyvek vara en bra och mycket lättviktig lösning. Som regn-/ daggskydd. Men som vindskydd… Nä. Och att ha det med sig på en långvandring… Inte speciellt lockande.
Kanske är min bedömning helt felaktig. Men enda sättat att ta reda på det är att spänna upp det i kraftig vind och se hur mycket det håller för. Eller att använda det jättemånga gånger under olika förhållanden och se om det håller eller inte.
Det får nån annan göra :)