Jag träffade Frank när han var på väg ut för att lägga nät och fick följa med ut i den vackra kvällen. Egentligen blåste det lite för mycket. Risken var att nätet skulle fånga mer sjögräs än abborre. Han la i två stycken i alla fall, och jag skulle få följa med och vittja dem på morgonen om jag ville.

Jag satt och åt frukost på klipporna när han dök upp och vi tog båten ut igen. Denna gång i morgonsolen.

Fiskelyckan var dock inte speciellt stor. Fem fula fiskar hade fastnat i nätet. Ingen abborre. Och en del sjögräs.

Katterna skulle bli glada i alla fall. Frank rensade och skar upp fisken i bitar till de fyra som väntade därhemma. Själv verkade han inte så speciellt besviken. Ibland fick man inget och det var det som gjorde det spännande. Dessutom hade han ätit abborre så sent som igår.